Åkerlandet, Varpsjö

Från WiGo

År 1789 insynades Latiksjö by och ett fäbodställe vid Latikberg. Till Latiksjö by insynades åkerland. Mitt intryck av insynade slåttesraningar och myrar gör att jag får intrycket att det insynade åkerlandet var den plats som Varpsjö byamän började odla och som senare fick namnet Åkerlandet.

Trättarhalsen

En sommardag i slutet av 1780-talet gick två unga lomsjökarlar för att söka plats för ett nybygge mellan Varpsjön och Mårdsjön i Åsele lappmark. När de gick längs en myrhals mellan Klingermyran och Byxmyran stötte de ihop med några mårdsjöbor. Efter några hälsningsord talade lomsjökarlarna om att de tänkte slå den här myren eftersom den inte var insynad till något nybygge. Mårdsjöborna talade om att det var deras mening att slå myren och förresten så var det Varpsjö som hade närmste slåttesmyr och Lomsjö låg ju bortom Varpsjön så där kunde ju inte lomsjökarlar ha något att hämta. Lomsjökarlarna hävdade att ingen hade insynat marken så den som kom först hade ju rätt att slå. Myren hade ju tidigare inte ens något namn och eftersom det var en plats för träta fick den i fortsättningen heta Trättarhalsen.

De två Lomsjökarlarna var Mats Jonsson och Hans Nilsson. Mats Jonsson hade gift sig 1784 med Sigrid Olofsdotter. De hade nu 1788 två barn och hade börjat undra om det inte skulle vara bättre att börja ett eget nybygge än att trängas i Lomsjö. Hans Nilsson var alldeles nygift med Gertrud Salmonsdotter. Hans och Gertrud hade samma tankar att det kanske skulle vara bättre att skaffa ett eget nybygge. När Hans och Mats träffades och började diskutera möjligheterna att hitta plats för ett nybygge nämnde Mats som var född i Lavsjö att mellan Varpsjö och Mårdsjö var det ju så långt att det borde kunna insynas ett nybygge där vid Latiksjön. Lomsjökarlarna hade vid sitt besök i trakterna kring Latiksjön stött på Mårdsjöbor som hävdat sin rätt till en del av ägorna. De beslutade sig emellertid för att lämna in ansökan om att få anlägga ett nybygge vid Latiksjön och en fäbod vid Latikberg.

Enligt Boken om Varpsjö, sid 157-161 insynades Latiksjö nybygge, sedan Mats Jonsson och Hans Nilsson överlåtit rättigheterna till Sven Nilsson och Jon Andersson från Varpsjö. Att dömma av de slåtteslägenheter som synades för nybygget var det Åkerlandet som insynades och som sedan beviljades 20 frihetsår från 1789 till 1809 mot en nogrant beskriven odlings och bygges skyldighet. Vad som sedan hände vid Latiksjön och Åkerland är lite svårt att förstå, men 1809 fanns det fäbodar vid Latiksjön och i mitten av 1860-talet fanns det odlad jord i Åkerlandet vilket framgår av följande skrivelse från landshövdingen.

Jon Andersson omkom vid brunnsgrävning 1795

Sammanställning av historieskrivning om Åkerlandet.

A Berättelser och fakta om Åkerlandet: Mellan Klingermyra och Böxmyra går en myrhals som kallas Trättarhalsen. Enligt muntliga berättelser i bygden sägsdet att namnet kommer av att Lomsjöbor och Mårdsjöbor stötte samman där och blev oense om vems slåtter det var.

Enligt domboken från Åsele 1790 hade ett par lomsjöbor begärt insyning av ett nybygge vid Latiksjön. Det här tyder i alla fall på att lomsjöborna var intresserade av slotter i området. Om denna slåtter skulle insynas för Lomsjö skulle ägorna gå omvarann med varpsjöbyns ägor vilket bevakades av myndigheterna. Byarnas ägor fick i princip inte gå omvarann. Problemet löstes genom att Varpsjöborna Jon Andersson och Sven Nilsson köpte rättigheterna till de föreslagna nybygges och slåttesrättigheterna. Uppodling av Latiksjö by med uppbyggnad av ny gård.

Eftersom västra delen av Gårrävelmyra ingick i slåttern anser jag det ganska klart att det handlar om nuvarande Åkerlandet. Troligen synades nybygget vid Latiksjön och en fäbod vid nuvarande Åkerlandet. Där Roland Vallgren nu har stugan ”Kullhuset” finns rester av ett gammalt hus som enligt Nikolaus Vallgrens fundering skulle vara bland de första som byggdes vid Latiksjön.

Vi kan tänka oss att Jon Andersson och Sven Nilsson började bygga där. Tyvärr omkom ju Jon under brunnsgrävning några år senare. Sonen Anders Jonsson kan ha börjat odla och bygga i Åkerlandet, men vi vet inte något annat än att det fanns hus där. Det berättas att Anders Jonssons måg, Nils Nilsson hade byggt ett hus där och att hans 14-åriga dotter Petronella sådde råg på en liten åker där 1865.

1 Högwälborne herr Landshöfding nådige herre Resol: Liqwidations Commissarien och krono-'Länsman wälaktad Johan Edin fbrordnas at med 2ne ojäfaktige nämndemän, uti angränsandes närwaro,behörigen syna och beskrifwa innberörde krono nybygges lägenhet,samt synebeskrifningen sedermera til undersökning vid "lofl. härads rätten förete hwarefter,sedan handlingarne hit åter inkommit,sluteligit utlåtande meddelas skall. Wästerbottens lands contior i Ume d. 27 de Januarii 1789. Under harads hbfdingen von Stenhagens frånwaro. På Landshöfdinge embetets vägnar ................ Joh.J.'Örrling Hos nådiga herr Lands höfdingen.är undertecknades aldra underdoniga ödmjukaste bön och begäran at få immision och haga syn til ett nybygges ankäggande wid Laticksjön som ar beläget emellan Lapplanden Saltsjö landet,och alursala landet hvilka lägenheter undertecknade har alla redan upsäget och håppas wara tjenliga och tilräckkelig til nybygges anläggande: fram härdas med djupaste wörd,under afwagtan af en nådgunstig resolution. Eders höga nåders af Johan P.Edin alder under den ödmjukaste sockn skrifvare tjenare Markus Jonsson och i Åsele lappmark Hans Nilsson ifrån Lomsjö by och dato d. 24 december i Åsele 1788 Förestående ansökning har undertecknat lemnat till Warpsjö byamen Jon Andersson och Swän Nilsson för twå rix .. som wittnar af Varpsjön d.14 September 1789 Mattus Jonsson w i t n a r Erik Persson Markus Danielsson Hans Nilsson 2 Utdrag utur protocollet,hållet a laga härads tinget med Åsele tingslag uti ting huset den 4 de Januarii 1790. S.D. Öfwer tilämnat nybygge wid Latiksjön inlemnades en ord ifrån ord så lydande syne beskrifning: Till följe af konungens Befallning hafvandes förordnande den 22 augustii 1729,at syna ett fäbode ställe wid latikberget, men af dito förordnande af den 27 Januarii 1789,att syna ett krono nybygges anläggande wid Latiksjön och Åsele socken har undertecknad låtit til idag,som är den 14 September genom pålysning å predikostolen sammankalla byernännen och nastgräntsande af hwilka woro tilstädes Jöns Jönsson ifran Mårdsjön och sökanderne Matts Jonsson och Hans Nilsson ifran Lomsjön,som lemnade sin rättighet til Warpsjö byemän Swen Nilsson och Jon Andersson då de fingo twå riksdaler för der de hade upsökt åkerlandet til Laxjö nybygge samt slottes lägenheterna dertil,så wida att Warpsjö Byemän wille sielfwe aniagga ett krono nybygge under frihetsår wid Latiksjön och har tilförene synt sig ängesland efter Stamsjö Elfwen och kan således dela slotterna i medsund i mellan Warpsjö by och Latiksiö by då de blefwo ägare af alt sammans och undwika,at gå med ägorna om hwarandra,hwilket på annat sätt icke kunnat undwikas,och som namnde Andersson erhåller konungens befallningshafvandes tilstånd at fa upodia ett krononybygge wid Latiksjön föreslås trettio frihetsår,i anseende att de wid Warpsjön har ett swårt stenbunden åker och icke haft flere än som sexton frihets år. forts Högwälborne Herr Landshöfdingen nådige herre Resol. Liqwidations Commissarien och krono Länsman wälaktad Joh.Petter Edin förordnas,att med 2ne ojäfaktige nämndemän uti nästgränsandes öfwerwaro syna och besigtiga thet begärta fäboställe,och sedermera syn jämte thenna skrift hit inlemnas skal. Wästerbottens landscontoir i Ume d.22 aug.1789 J. Svenhag en Joh.J.Öhrling Som undertecknade nybyggare ifran Warpsjön och Åsele sockn har ett swårt stenbunden åkerjord och ar icke häller så tillräckelig och äfwän så plant febete: hwarföre wi upsögt et sådant febode ställe wid Latick berget ungefärligen 3/4 mil ifrån byn,som skal tjena til åker1and,och som derstädes är äfwän några slåttesmyror som icke blifwit oss tilsynt men wi har likwäl i flera år bergat dem man på framtiden torde hända,at någon närgräntsande torde komma.och då wore både febode stället och myrorna osynta,och utan säkerhet. derföre är hos högwälborne och nådi herr landshöfdingen wår aldra underdån ödmjukaste begäran att få laga syn och säkerhet på febode stället och de slåttes tragter som läggas der under afwagtan af en nådig resolution och med djupaste vördnad fram härdar Eders höga nådes af Johan P . Edin Sockne skrifvare alldra underdån ödmjukaste tjenare i Åsele lappmark Jon Andersson och Swän Nilsson ifrån Varpsiön och Åsele sockn 3 Til följe af konungens Befallningshafvandes för ordnande af 22 augusti 1789 att syna ett febode ställe wid Latick-berget: men af dito fbrordnande af d. 27 Januarii 1789 at syna ett krono nybygges anläggande wid Latiksjön och Åsele sockn, har undertecknad låtit hit i dag som är d.14 September 1789 genom pålysning i predikostolen sammankalla byemännen af näst gräntsande,af hwilka woro tilstädes Jöns Jönsson ifrån Mårdsjön och sökanderne Mattus Jonsson och Hans Nilsson ifran Lomsjön,som,lemnade sin rättighet till warpsjöbyamän Swen Nilsson och Jon Andersson; då de fingo twå riksdaler för det de hade upsagt åter landet til Latiksjö nybygge samt slåttes lägenheterna dertil så wida att Warpsjö byamen,wille själfwe aniägga et krono nybygge under frihetsår,wid Latiksjön,och har tilförne synt sig änges land efter Stamsjö elfven,och kan således dela slåtterna,i medjum,i mellan Warpsjö by och Latiksjö by,då de blefwo egare af altsammans,och undwika att gå med ägorna om hwarandra; hwilket på annat sätt icke kunnat,undwikas. och som nämndemannen Erik Persson ifrån Almsele och Markus Danielsson ifrån Gafsele voro tilkomne,och uppå efter frågan förklarades a ömse sidor Ojäfaktigen så besågos hwarje lägenhet för sig,och befants som följer. Till tomt och bostad uti sågstället wid öster ändan på latickberget,som ar bewäxt..med små frudig granskog,och någon tall och björk i lag med, Jordmanen synes blifva frugtbärande af hö,och halm,och är icke sa stenig på samtliga ställen,med gran mylla och Berg jord. Myrslåtter som skal trädas anwart år wästers på stor gurwäfwelmyra tillika med lilmyran wid ren wallen 10 lass Storlaticksjbmyra 30 lass Småmyran utom sjön på sör sidan 2 lass Björkmyra waraf renarna äten så att man icke kunde taga någon lass räkning. til stenmyra 3 lass Stor stenmyra 7 lass under om til latik becken Näsbergsmyra 8 der undanföre berätta Lappen Jon Tomasson är en myra som kan bärgas 20 lass men medan hon icke besågs,så kan ingen lasse räkning på settning? tagas; men höra "lika fult til Latiksjöby: en myra utom Långfårssen 4 lass och stor loken 2 lass och lil loken 1 lass 3 lass___ Summa 67 lass rödnings landet,Becken ifrån stortjerna :som rinner ner i Aldersele kan rödjas några lass om der bygges ett wattu dam,så kan der blifva många lass,ungefär mit i långforssen pa Stamsjö elfven är rödningslandet til 5 lass och wid lil latickbecken som kommer i stor latick becken finnas rödningsland til 10 lass den slått som blef synt til Warpsjö By pa 1774 d.21 Julii beskrifves följande: rödningslandet wid Stamsjö etfven 37 lass och efter Ulsjömyrbecken 18 lass Warpsjö becken 1 lass Suma 56 lass 4 Til efterrättelse för framtiden; påminnes Warpsjö byamen at då delning skal skje emellan Warpsjö by och Laticksjö by att byägorna icke skall gå om warandra.mulbete finnas någorlunda,fast icke efter önskan. tilräcklelig timmerskog.Fiske wattu är nog klent i Laticksjön och i Stamsjö elfven efter deras slåttes ägor,qwarnställe finnes i Storlatickbecken,eller stortjern becken. I händelse att sökanderne Swen Nilsson och Jon Andersson erhåller konungens BefalIningshafvandens tilstånd att få upodla ett kronor nybygge wid Latiksjön föreslås 30 frihets år, i anseende,att de wid Warpsjön har ett swårt stenbunden åker land,och icke haft flera än som 16 frihets år. In om de första 6 åren hugga skog af åker landet,så att stubbar och rötter börja ruttna och bygga febohus, In om de följande 6 åren,åker uptaga et tunland.och börja med gårdens byggnad.och änges lador. så at in om de tredje 6 årens slut blir gården färdig och åkeren upodlat til 2 eller l½ tunlands utsäde; och fri från sten och uti godt stånd satt med hwad mera som nödiga st. kan fodras och arbetarnas hwilkor kan tåla. I anseende til här ofwanföre slagne frihets år,och upodlings- skyidigheten,som för sökanderne uplästes förklarade,de sig nögd och utlåfwade,at sig der efter rätta. Således wara befunnen intygar J o h a n T. E d i n Erik Persson Markus Danielsson ^ År 1790 på Åsele laga härads ting ingifwen upläst och inprotocolleradt som protocollet widare omförmäler betygar På härads rättens wägnar Joh.Hen.Tideman

Hur och i vilken takt arbetet med nybygget och fäboden fortskred behöver utredas vidare för att förstå vad som hände.

Landshövdingeämbetets resolution 8 augusti 1868.

Landshövdingeämbetets resolution uppå den af Sven Petter Svensson, Per Erik Danielsson, Mårten Johansson, Sven Petter Olofsson, Adam Olofsson och Daniel Ericsson i Warpsjö gjorda ansökning, att, som Warpsjö byamän i den s. k. Åkerlandet kullen gemensamt utsynat åkermark och gårdsställen för blivande utflyttning från byn, men Nils Nilsson förr än åkermarken blivit mellan grannarne ordentligen fördelad, därstädes egenmäktigt uppfört en gård samt tillägnat sig den bästa åkermarken och gårdstomten utan att han kunde förmås att ingå på ordentlig delning och lottkastning av gård och åkerskiftena, Nils Nilsson måste åläggas, att lika med övriga grannar i byn åtnöja sig med de gårds och åkerskiften som efter verkställd delning och lottkastning kunde honom tillfalla. Däröver Nisse sig förklarat och uti ingen skrift avseende å ansökningen bestridt. Varefter sökandena med påminnelse inkommit. Given i Landskansliet i Umeå den 8 augusti 1868. Landshövdingeämbetet har övervägt detta mål, Och finner detsamma vara av den ?(viktiga)?? beskaffenhet att därmed ej kan utsökningsvis förfaras, utan hänvisas sökandena att vid Domstol, som vederbör utföra den talan vartill de kunna finna sig befogade. Den med denna Resolution icke åtnöjer äger att klockan före tolv senast å den fyrtiondefemte helgfria dagen efter bevisliga delfåendet, sina besvär däröver i Kungl. Majt, och Rikets Svea Hof Rätt ingiva, eller vare all talan i målet förlustig. År och dag som ovan På Landshövdingeembetets vägnar XXXXX XXXXXXXX

Ovanstående skrivelse kan föranleda efterforskning i tingsprotokoll.

Vid avvittringen 1876 stod Nils Nilssons sterbhus emellertid som ensam innehavare av Åkerlandet. Nils Nilssons dotter Petronella Nilsdotter med maken Jakob Jakobsson var då redan bosatta på gården och hade gemensamma barn.