Fattigvården i Flarkbäcken

Från WiGo

Den 13 juli 1870 höll kommunalnämndens deputerade ett sammanträde i Flarkbäcken. Överläggningen gällde om man skulle inrätta en fattiggård med jordbruk eller inte. Efter överläggningen kom man fram till att f d Anders Gustaf Anderssons hemman i Flarkbäcken skulle vara passande. Ärendet behandlades sedan i allmän kommunalstämma med Nysätra sockenmän i sockenstugan den 11 september 1870.

En kommitté tillsattes med uppdrag att ge förslag om fattigvårdens underhåll. Den 29 oktober beslutade kommunalstämman bl a om att ett lån på 5000 Riksdaler skulle upptas för nödvändiga utgifter till fattiggården. Pengarna skulle gå till inköp av hemmanet, reparationer av husen, inköp av kor, får och häst, inköp av kör- och åkerredskap, husgeråd och sängar, oförutsedda utgifter samt ersättning till föreståndare. Boendes i socknen skulle ge korn eller pengar samt hjälpa till med sömnad av kläder till fattiggården.

Verksamheten i Fattiggården kom igång år 1871 med 30 inskrivna personer. Detaljrika inventarieförteckningar beskriver vilka husgeråd, körredskap och djur det fanns på gården. En förteckning finns upprättad från år 1871, över stickade täcken och sydda kläder avsedda för fattighjonen. Statistik över inskrivna hjon finns från de flesta åren från 1871 och fram mot sekelskiftet. Det rör sig om ca 30 hjon varje år.

Åldersstrukturen var från 1 år till över 90 år. En del hjon har fått beteckningen "fånig" tillagt efter namnet. I förteckningen framgår också vilka barn som är oäkta. Fattighjonen hade att följa 19 nedskrivna skyldigheter. Bestraffningsreglerna var stränga. Inga rättighetsregler fanns och särskilt svårt måste det ha varit för intagna barn.

Maten tycks ha varit torftig med korn och råg som basföda. Men man får förmoda att gårdens egna produkter såsom mjölk, ägg, smör, kött och fläsk kom hjonen till del. Man vet dock att mycket av smöret såldes för att finansiera fattiggården.

Föreståndaren och hans hustru hade en husbondes och husmors befogenheter, men de hade även skyldigheter mot tillsyningsmän och intagna på anstalten, t ex att tillse att skolpliktiga barn undervisades och att gården drevs så att avkastningen blev god.

Referenser

Fattigvårdsstyrelsens och Kommunalnämndens protokoll
Domstolshandlingar
Husförhörslängder
Flarkens by (1975)