Gammplatsen, Lycksele

Från WiGo

Hoppa till: navigering, sök

Gammplatsen – natur och kultur samlat på platsen för det ursprungliga Lycksele.
Idag finns här Lyckseles Hembygdsområde med friluftsmuseum, skogsmuseum och sameviste bredvid gamla husgrunder och naturreservatet, ”Linnéreservatet”.

Lycksele Hembygdsgille

Ruselegården.
Ruselegården.
Nyckel till Margaretakyrkan.
Nyckel till Margaretakyrkan.

Hembygdsgillet, "Gillet", är en ideell förening som bildades 1947 på initiativ av Johan Efraim (Effe) Nyman, lärare vid seminariet och en person som inspirerade såväl elever som lärare till hembygdsintresse. När hembygdsföreningen bildats gjordes en överenskommelse med Lycksele kommun om nyttjanderätt av Gammplatsen och insamlingen av byggnader och föremål började.
Första huset som flyttades till Gammplatsen var Mamsell Lovisas skola, som kom att fungera som sommarcafé med sockenmuseum i övre våningen. Ursprungligen stod huset i Tannbäck, 1 mil söder om Lycksele. Sedan dess har hembygdsgillet införskaffat och iordningsställt ett 40-tal byggnader av skilda slag, samlade i ett friluftsmuseum.
I dag är hjärtat bland byggnaderna på hembygdsområdet Ruselegården, med café sommartid (på beställning även andra tider). Här kan man få kaffe och våfflor med hjortronsylt och grädde eller annat hembakat bröd i vacker miljö. En annan viktig byggnad är Margaretakyrkan som invigdes 1973 och blev uppkallad efter lappkvinnan som verkade för att kristna samerna på 1300-talet. Den är byggd efter samma ritning och har samma lås som den kyrka som tog i bruk på Öhn 1736. Idag är den en ekumenisk kyrka, populär för vigslar och fungerande vägkyrka sommartid.

På hembygdsområdet finns också handelsbod, kägelbana, textilmuseum, jaktmuseum, telemuseum, nybygge, bagarstuga, osv.
Lycksele Hembygdsgille arrangerar varje år firande av valborgsmäss, nationaldagen och midsommar. Här ordnas också skördemarknad, konst i det gröna, gammaldags julmarknad och gökotta.

Lycksele Sameförening

Torvkåta under uppbyggnad.
Torvkåta under uppbyggnad.
Sameföreningen bildades 1988. Det är en ideell förening som är öppen för alla som är samer, men också icke samer är välkomna som stödjande medlemmar. Föreningen vill stärka och synliggöra den samiska kulturen genom information i skolorna och gestalta den samiska kulturen på Gammplatsen.
På sluttningen ner mot vattnet mellan kyrka och skola har medlemmarna i sameföreningen byggt upp ett komplett sameviste. Där finns en nybyggd sydsamisk torvkåta, en bouvrie (förvaringsbod), en njallat. Varje sommar arrangerar föreningen en samisk kulturdag med guidade rundvandringar och berättar om området ur samiskt perspektiv. Sameföreningen visar gärna Samevistet för intresserade besökare.

Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele

Skogsmuseet byggdes på initiativ av Wollmar Söderholm, skogsmästare och ordförande i Lycksele Hembygdsgille under många år.
Den första delen, som invigdes 1984, handlar om arbetet i skogen från den tiden när muskelkraft och handverktyg var det enda som gällde, fram till 1950-tal när motorsåg och skogstraktor började användas. Här visas också familjen kring skogsarbetaren och deras arbete på småbruket, som ofta kombinerades med skogsarbetarnas uppgifter under året.

Tio år senare, 1994 invigdes nästa del – Maskinepoken, där den tekniska utvecklingen visas. Skogsmaskiner trängs med motorsågar och mitt i all teknik finns maskindoktorn som blev en viktig del av nutidens skogsbruk.

Skogsmuseet bedriver även programverksamhet och guidningar, där speciellt de så kallade ”Tidsresorna” uppskattas. Här får man lära sig vår lokala historia genom att följa med tillbaka i tiden och själv upptäcka hur man bodde och levde, vad man åt och gjorde och vilka som fanns på Öhn vid olika tidpunkter.
På Dendrokronologiska laboratoriet utförs dateringar av gamla träd. Genom att ta prover och undersöka kan man se när trädet slutat växa och använts i t.ex. ett husbygge. Här har Lycksele kommuns äldsta byggnad, Hilduinens härbre i Örträsk, daterats till 1680!


Personliga verktyg