Gubben och vitterkärringen
Från WiGo
av Tobias Mårtensson
Den här berättelsen har min mamma berättat för mig när jag var liten. Den kommer från Balsjö, Bjurholm, omkring år 1880.[1]
Det var en gubbe som bodde på en liten gård. Han hette Nils och var änkling sedan flera år tillbaka. Det enda sällskap han hade var bara några kor och en hund. En sensommarkväll, då solen hade gått ner och luften var sval hade Nils granne Pär gått ut med hunden. Fåglarna kvittrade fridfullt och Nils hade precis varit ute och mjölkat korna när han hörde att det knackade på dörren. En mager och ynklig tant stod utanför dörren. Hon hade nästan inga kläder på sig, bara en gammal kjol och en maskäten kappa. Hon var genomskinlig på vissa ställen av kroppen och luktade konstigt, hona hade inga ögon utan där var bara två hål.
Nils blev alldeles iskall i hela kroppen. Han var rädd för han såg att på hennes arm fanns ett märke. En inristad triangel, det var den alla i byn var så rädda för.
Den betydde att man var ett väsen, en "vittra". Med en hes röst frågade hon om hon kunde få sovrum och en bit mat, för hona hade ju gått så långt och hade ont i fötterna. Nils tvekade lite grann och kände sig kall i hela kroppen av rädsla, men han ville inte ha någon vitterkärring i sitt hem. Det hade ju kommit vitterkärringar förut till honom, men han hade nekat alla gånger. Vitterkärringen bad och bad, men gubben stod vid sitt ord.
Det här kommer du att få ångra sa vitterkärringen och drog kappan med vinden. Senare på kvällen då Nils skulle ta in korna i ladugården, så fanns det inga kor som betade på ängen. Nils blev helt paff och undrade var korna tagit vägen. Men så kom han ihåg vad vitterkärringen hade sagt åt honom och tänkte att det kanske var hon som lurat iväg korna.
Uppe på Balberget gick vitterkärringen med korna efter sig. Hon hade hypnotiserat dem. Nils fick aldrig mer se sina kor, men han fick höra av en skogshuggare från Högås hur han den kvällen till sin förskräckelse sett kor hoppa ut för Balberget en efter en.
Länkar
Referenser
- ↑ "Folksägner och levnadsöden" insamlade och nedskrivna av elever i åk 8 Castorskolan Bjurholm, 2005, sid 51
