Kålaboda

Från WiGo

Innehåll 1 Namnet 2 Storhetstid och nedgång 3 Lantbruksmuseum 4 Gamla namn kring Kålaboda

Namnet

Kålaboda, varifrån kommer detta fantasieggande namn? Man vet att byn under 1400-talet och framåt bestod av fäbodar till byarna Estersmark och Brände. Därav andra hälften av namnet, -boda. För inte så länge sedan hittades också rester av flera kolmilor, både liggmilor (en äldre variant) och resmilor. Byn benämns också Kohlbodan i början av 1600-talet. Då kan man tänka sig att första delen av namnet berättar om koltillverkningen. I senare tid har bynamnet stavats med å i stället för o.

Storhetstid och nedgång

Under årens lopp växer byn Kålaboda till en välmående jordbruksbygd. Under första delen av 1900-talet upplever byn sin storhetstid. Stora åkrar och gott om kreatur i ett vackert landskap. Det finns också affärer, verkstäder, post, mejerier, såg, kvarn och skola i byn. På 1960-talet drabbas Kålaboda, liksom övriga byar i Västerbotten, av jordbruksrationaliseringar, utflyttningar och nedläggelse. I mitten av decenniet läggs mejeri, konsumbutiken, post, café och skola ned.

Lantbruksmuseum

Men byn lever vidare och under 1970-talet börjar hemmansägare Kalle Andersson och hans vänner samla in äldre föremål från byn och skapar Kålabodas Lantbruksmuseum. Samlingarna får sin plats i skolbyggnaderna i byns mitt.

Skolhusen ligger vackert belägna på en kulle. Numera finns en aktiv museiförening. Såväl textilier som gamla jordbruksredskap, husgeråd och ett helt snickeri finns utställda och kan beses under sommarhalvåret. Under sommarens helger har man även servering och tillfälliga utställningar.

Eftersom hela miljön och de båda skolhusen är relativt intakta och berättar om en del av byns historia anser Västerbottens museum att det är en kulturmiljö värd att bevara och väl värd ett besök.

Gamla namn kring Kålaboda

I slutet av 1990-talet gjordes en inventering av vad olika platser i området kallas. Detta är en spännande del av vårt kulturarv eftersom namnen ofta berättar något om platsens historia. Här är några exempel.

Rengårdsmyra Under 1900-talet brukad som torvtäkt. Enligt sägen har platsen tidigare varit använd som renskiljningsplats. Vissa hävdar att man samlade ihop renarna på sådana här ställen för att mjölka vajorna. Rester av stängsel hittades i början av 1970-talet.

Skravelbäcken Tidigare rann här en bäck rakt genom ett klapperstensfält. Den blev uppdikad på 1970-talet.

Klämtleä(Klämtledet) För att hålla kreaturen från odlingarna fanns stängsel och gärdesgårdar. På vägen mellan Svenmarken och Gåsmarken fanns en grind med gångjärn som förmodligen klämtade när man stängde den.

Fåfänglägda Friidrottsplats anlagd på 1920-talet. I det gamla bondesamhället sågs idrott som en onödig och fåfäng sysselsättning.