Ordförklaringar
Från WiGo
Innehåll |
Avslag
De flisor som blivit kvar sedan man gjort stenredskap.
Byggnadsminne
Byggnader eller bebyggelsemiljöer som är ”synnerligen märkliga” med avseende på det kulturhistoriska värdet kan förklaras som byggnadsminnen. Med synnerligen märklig menas att byggnaden eller bebyggelsemiljön är ovanlig på grund av hög ålder, att den är oförvanskad, av högt konstnärligt, historiskt eller teknikhistoriskt värde.
En byggnad som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde kan byggnadsminnesförklaras även om byggnaden i sig inte uppfyller kravet på att vara synnerligen märklig. Syftet med byggnadsminnen är att ge ett starkt och långsiktigt skydd åt den allra värdefullaste bebyggelsen där kravet på tillsyn och rådgivning är stort.
Urvalet av byggnadsminnen ska vara representativt och spegla samhällets historia och framväxt. Byggnadsminnesförklaringen utfärdas av Länsstyrelsen och i samband med förklaringen preciseras skyddets omfattning i formella skyddsföreskrifter.
Kokgrop
Grop där man gjorde upp eld och kokade mat med hjälp av skärvsten.
Kungörelse
I allmänt språkbruk ett offentligt meddelande av påbud, föreskrifter eller underrättelser, som ska lända till efterrättelse som rättsligt bindande, eller är av den vikt, att deras allmänna spridande anses önskvärt.
Kypert
En typ av vävbindning. Kypertbindning ger diagonalt löpande ränder i väven. Efter antalet väfttrådar i bindningsrapporten talar man om 3-bindig, 4-bindig osv. kypert. Den vanligaste typen är den liksidiga fyrskaftsbatavian.
Nätsänke
Decimeterstor flat sten, med hack inhuggna i båda sidor för att kunna knyta fast stenen i nätet.
Oblatjärn
Långskaftad lagg för bakning av oblater. lllustration.
Riksintresse
Avser ett område, plats eller enstaka objekt som är skyddade och anses viktiga ur en nationell synvinkel. Dessa kan vara bland annat orörda naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer, energiförsörjning och kommunikationer. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av exempelvis nya byggprojekt.
Skrapa
Verktyg av kvarts och kvartsit som användes för att skrapa skinn.
Skärvsten
Under stenåldern användes varma stenar till matlagning och uppvärmning. När stenarna sedan avkyldes sprack de på ett speciellt sätt.
Tvåskaft, tuskaft
Den vanligaste och enklaste vävbindningen, där varje tråd går omväxlande under och över en korsande tråd i både varp- och väftled.
