Spå-Klemmet

Från WiGo

Det var en gång i Degerfors sn i slutet av 1700-talet. Mellan byarna Kussjön, Granön, Tegsnäset och Örträsk vandrade då den för sina trolldomskonster allmänt hatade lappen Spå-Klemmet. Hans värsta fiende var dock soldaten Tiger i Tegsnäset, en kraftig och fruktad slagskämpe, därtill oemottaglig för all spådom och trolldom och som svurit sitt fosterlands blågula fana en aldrig svikande trohet. Tiger sökte döda Spå-Klemmet.

En gång kastade Tiger honom i den öppna spiseln i sin stuga, men förgäves: i stället för den lille lappgubben satt en jättestor padda i elden, medan Spå-Klemmet stod på golvet och storskrattade. Därefter band Tiger lappen vid en släde, vände denna upp och ned och körde på en stenig väg. När han trodde honom vara död, vände han släden och lappen var helskinnad.

När Spå-Klemmet en julmorgon gick förbi soldattorpet, grep Tiger honom och stoppade ned honom i en grav, grävd i en gödselhög. Soldaten trampade sen väl igen graven, men plötsligt blev han tilltalad av Spå-Klemmet, som stod på toppen av stacken och åsett hans arbete: ”Är ej det här arbetet ganska onödigt på en sådan dag som denna?” frågade han skrattande. Till straff sände Spå-Klemmet två eldkvastar för att bränna soldattorpet, men elden träffade i stället grannen.

En annan gång sände han en björn, när Tiger var nära sitt hem, som angrep Tiger med stor häftighet. I sista minuten hann han in i sin stuga.

Spå-Klemmet kunde även göra nytta med sin konst. För ett halvstop brännvin spådde han en gång in höet i ladorna från den stora Avanäsmyren. Han la sig då på en kulle och ropade: ”Två å två om strå.” Ett dammoln gick fram över myren och allt höet samlade sig i ladorna.

Myndigheterna i Degerfors kyrkby förde honom till Umeå, men domarna släppte honom fri för hans hotelser.

Bönderna binda Spå-Klemmet hos Tvet-Hans-Brita och lägga honom i en käppskrinda för att föra honom till Umeå. Vid Pålbergsskogen märkte de sina kläder fullsmetade med deg. Gubbarna begrep genast att det var Spå-Klemmet, som varit framme, och tänkte tukta honom, men funno en svinko i stället fastbunden i skrindan.

En dag kom Klemmet för att hämnas på Tiger. Brita soldathustrun stängde dörren. Klemmet sökte då komma in genom fönstret, men fick av Brita i detsamma ett slag med grynstampen, hon stod nämligen och stampade gryn – så att han ramlade ut tillbaka och skrek: ”Hå, hå, hå, detta kom jag ej ihåg.” Brita gav honom sen ytterligare två slag, tills han dog, och blev sen mycket berömd för sitt dåd.

Spå-Klemmet ligger begraven på Degerfors kyrkogård, men på hans grav växer aldrig något gräs.

Källor:

Berättelsen som upptecknades 1921 finns i Västerbottens museums arkiv.