Storumans folkdräkt
Från WiGo
Storumandräkten är en helt nykomponerad dräkt. När kommittén, som skulle komponera dräkten, samlades första gången, var det tidig höst och naturen prunkade i de vackraste färger. Där fanns färgskalan. Mot granskogens mörkt gröna stod björkarnas gula löv och vita stammar. Markvegetationen gick i brunt och rost. Arbetet skedde inom Studieförbundet Vuxenskolan.
Historik över tillkomsten
I slutet av 1975 väcktes förslag till ett projekt som hade diskuterats inom Vuxenskolan. Vi skulle försöka göra en sockendräkt för Storumans kommun. Det beslöts att tillskriva kulturnämnden om stöd kunde erhållas därifrån. Det var i anslutning till temaåret kultur, vi ville försöka engagera i olika kulturella aktiviteter. Då beslöts det att avdelningsstyrelsen skulle uppskjuta frågan om en ansökan i avvaktan på kulturnämndens beslut. Det väntade beslutet rån kulturnämnden kom med beskedet att vi skulle samarbeta med en annan grupp som enligt deras uppgift, arbetade med samma projekt. Vid kontakt med gruppens ledare framkom att något förslag ej förelåg.
Efter diskussion beslöts det att utse en kulturkommitté på fem personer. Dom var: Tora Johansson, Sigrid Berggren, Estrid Vestman, Svea Johansson och Britt-Marie Ärlebrandt, som skulle arbeta med projektet. I november -76 började det att komma igång. Då kom förslagen ifråga. Det var brunt, grönt och gult. Inom kommittén uppdrogs till Svea Johansson att utarbeta ett förslag till både kvinno- och mansdräkten, med varierande färg efter de synpunkter som framkom under sammanträdet. Kommitténs förslag hade grönt och brunt som huvudfärg, presenterades i avdelningsstyrelsen. Det blev en livlig diskussion och det behövdes en omröstning för att komma fram till att grönt skulle bli huvudfärgen. Det beslöts också att kommittén fick i uppdrag att väva och sy upp ett par av dräkten.
I mars skulle den presenteras för kulturnämnden och förhoppningsvis bli godkänd. Kommundräkten beräknades bli klar i slutet av april månad. Det diskuterades hur en uppföljning av dräkten skulle ske. Ordföranden och studieorganisatören fick i maj månad -77 i uppdrag att undersöka möjligheterna att få inkomster genom vykortsförsäljning. Kommitterade skulle göra en inventering av vävlokaler och vävstolar inom hela avdelningsområdet. I april -77 visades förslag för kulturnämnden. Det mottogs positivt både beträffande färgval och utformning.
Senare skickades en skrivelse till kulturnämnden om att få bidrag som gav största möjliga täckning för ”utvecklingskostnaderna”. Detta medföljde också en sammanställning över de kostnader som vi hade haft i samband med framställningen av kommundräkten. En summa på ca: 4 200 kronor. Under inventeringarna av vävstolar och lokaler framkom att det var dålig tillgång på dessa. Det fanns större förutsättningar att erhålla lokaler om kurserna kom igång tidigt under hösten. Men vi beslöt att arbeta vidare på att lösa lokalfrågorna. Vi fick i augusti svar från kulturnämnden att det ej fanns något beslut fattat för kommundräkten för Storumans kommun. Därför kunde ej heller någon ersättning utgå till förslaget.
Kulturnämnden beslöt att föreslå kommunstyrelsen att utse en tävlingskommitté snarast, samt infordra förslag från allmänheten till en kommundräkt. Vi uppvaktade kommunstyrelsen och redogjorde för ärendets tidigare handläggningar i kulturnämnden. Kommunstyrelsen beslöt enhälligt att uppdraga åt kulturnämnden ställa ut förslag till dräkten för allmänheten. Kommunborna skulle beredas tillfälle att avge synpunkter om ändringar m.m. med anledning av det utarbetade förslaget. De synpunkter som lämnades var i stort positivt. Det beslöts att överlämna synpunkterna till kommunstyrelsen. Kulturnämnden ansåg att dräkten som helhet var välkomponerad och färgerna väl valda och blev med tillstyrkan överlämnad till kommunstyrelsen för att fastställa den som officiell Storumans kommundräkt.
En månad senare godkändes den förslagna dräkten som Storumandräkt av kommunstyrelsen. Studiecirklar skulle om möjligt anordnas. Det fastställdes att mansdräkten skulle vara valfritt kort eller lång med eller utan gylf. Det presenterades också förslag till hätta, som skulle arbetas vidare på. Samtidigt mottogs ett muntligt besked från kommunstyrelsen att ett bidrag kunde erhållas. Vi fann att det var brukligt att en uppsättning av vardera dräkten ställdes till förfogande för Västerbottens Läns Museum. Kostnaderna för detta skulle bli ca: 1 500 kronor totalt. Därför anhölls om ett bidrag på 5 200 kronor för att både ersätta det arbete som hade utförts och ”utvecklingskostnaderna” som vi hade haft.
Men vi ställde också frågan. Var kommunen villig att stå för de kostnaderna som det skulle innebära att ställa ett exemplar av vardera dräkten till förfogande för Västerbottens Läns Museums utställning av kommun- och bygdedräkter. Vi gjorde en uppskattning av antalet timmar som kommitterade hade arbetat med förslaget, och det var måttligt tillaget. Vi var fullt medvetna om att det var åtskilliga timmar utöver detta som vissa ledamöter hade nedlagt. I maj -78 fick vi för dessa 4 000 kronor som fördelades efter den arbetstid som vederbörande nedlagt. Kostnaderna för utställningsdräkterna erhölls med 1 500 kronor. Vi beslöt också att beställa 3 000 vykort av kommundräkten. Senare presenterades två förslag till huvudbonaden till kvinnodräkten.
Två månader senare presenterades återigen förslagen. Men denna gång då var det fyra stycken. Det beslöts att vi skulle presentera dessa förslag för fastställande vid våravslutningen i Storuman där huvudbonaden ställdes fram. Vid våravslutningen den 18 maj -79 så fastställdes genom omröstning bland publiken slutligen förslaget till huvudbonad till damdräkten.
Sammanfattningsvis så måste sägas att det är många människor som har nedlagt mycket ideellt arbete för att få fram denna dräkt, men resultatet av allt detta arbete måste kunna sägas ha blivit en mycket tilltalande kommundräkt för Storumans kommun.
