The Happy Boys
Från WiGo
Innehåll |
Coolingen kommenterar
I mars 1957 kunde man i VK och VF läsa om en ovanlig musikhändelse. En orkester firade 20-årsjubileum. I VK skrev ”Coolingen” d.v.s. Lasse Lystedt att
”det torde höra till de absoluta sällsyntheterna att en dansorkester, proffs eller amatördito, håller ihop i årtionden. Jag känner förstås inte till landets alla orkestrar, men jag skulle knappast tro att det kan vara särskilt många som knäcker Vindelnbandet THE HAPPY BOYS i fråga om livslängd”.
”Coolingen” noterar att en enda man återstår av den ursprungliga sättningen från 1937. ”Han heter Helge Forslund och är alltså en av de få svenska dansmusiker som kan se tillbaka på två runda decennier i samma orkester”.
Bakom varje framgångsrik man…
Lasse Lystedt såg hos orkestern en del egenskaper som möjliggjorde rekordet :”för att överhuvudtaget kunna hålla ihop en orkester denna avsevärda tid så krävs det mer än vanlig tolerans, humor och vänskap bland medlemmarna”. Britta Östman, en av fruarna, ger ännu en förklaring till orkesterns långa historia, orkestern hade starkt stöd av sina ”respektive”.
Kanske uppfattades detta av tidningsfotograferna vid 20-årsjubiléet. Den ovanligt långlivade orkestern avporträtteras på ett för orkestrar ovanligt sätt, tillsammans med fruar och fästmör. The Happy Boys skulle komma att slå sitt eget rekord med råge. Tillsammans med tidigare orkestermedlemmar, släkt och vänner firade orkestern sitt 50- årsjubileum år 1987.
Kalaset dokumenterades och här tydliggörs också orkesterfruarnas betydelse bl.a. genom Britta Östmans tal där hon framhåller den unika samanhållningen i gänget och tryggheten i att vara vänner både i glädje och sorg. Fruarna följde med på spelningarna så ofta det gick i förhållande till arbete och möjlighet till barnpassning.
Orkestern spelade även i Ångermanland och Norrbotten så det kunde bli långa resor. Hemkomna på morgonen så kunde karlarna få sova ut medan de lika trötta fruarna självklart tog hand om barnen. Orkestern anordnade också egna danser på Röda Kvarn i Vindeln. Här deltog också hustrurna med biljettförsäljning m.m.
När orkestern spelade på bröllop och födelsedagskalas så var ofta fruarna medbjudna. På de privata kalasen kunde många generationer vara församlade och därför förekom även fler typer av dans och musik. Dessa fester erbjöd ett friare sammanhang än det strikta program som följdes på offentliga danser med ”damernas” endast två gånger per kväll.
Andra toner
The Happy Boys var en väldigt populär orkester som under 1940 och -50-talen slog publikrekord på många ställen. Med popmusikens snabba genomslag under 1960-talet blev det dock besvärligt för orkestrar som spelade gammeldans och jazzbetonad musik.
The Happy Boys fick ta det lite lugnare men orkestern var ett begrepp och den hade sin trogna publik. The Happy Boys var en viktig del av traktens musikliv och exempelvis kan det nämnas att orkestern spelade tjugotvå år i rad på hembygdsfesten i Vindeln och deltog i Vindelns revyamatörers nyårsrevy från 1944–55.
Hur the boys blev happy
Under en timmerhuggning i Österbäck fick dragspelaren Helge Forslund och fiolspelaren Herman Larsson idén att starta ett danskapell. Tillbaka i Vindeln på helgerna samlade dom villiga musikanter till repetitioner på Thore Larssons snickerifabrik. Musikarbetet gick fint men man fick problem med att komma på ett riktigt bra namn på orkestern.
Lennart Nordvall löste problemet med sitt förslag på engelska, ett språk som han hade blivit förtrogen med på folkhögskolan. Premiärspelningen blev på godtemplardansen på Odéon den nittonde februari 1937 i samband med Godtemplar-SM på skidor. Orkestern lyckades så bra att man genast fick kontrakt på åtta spelningar till, med bättre ekonomiska villkor än vad man hade i skogsarbetet.
Orkestersvid
Efter några spelningar uppträdde kapellmästaren Helge Forslund i dyra lackskor till en kostnad motsvarande mer än fyra dagars förtjänst i skogen. Skräddare K.A.Sundström i Vindeln skapade scenkläderna. Mörkblå jackor med ljusgrå sidenslag, mörkblå skjorta med vit fluga samt mörkblå byxor. Till spelningarna åkte orkestern med taxi. Sjusitsiga amerikanska bilar med instrumenten på taket och på bilens pakethållare. Taxiägare som engagerades av orkestern: Holger Olofsson, Ernst Lindberg, Sven Bäckström och Paulin Fredman.
Medlemmar genom åren
1937: Helge Forslund, Herman Larsson, Lennart Nordvall, Alfons Johansson och Verner Johansson.
1938: Herman och Verner slutade och Martin Johansson och Bengt Fahlander började.
1941: Bengt Fahlander slutade och Hans Englund började.
1946: Svante Östman, bosatt i Norrbyskär började i orkestern. Han flyttade till Vindeln år 1948.
1947: Lennart Nordvall slutar. Vikarie för honom under beredskapen var Allan Lindqvist.
Medlemsförteckningen och kronologin kan nog behöva justeras och kompletteras.
Under 1940-talet spelade Viking Cederblad med i The Happy Boys. Han var med senare i orkesterns historia också. Thord Gabrielsson vikarierade ibland för Hans Englund under 1950-talet.
Från och med slutet av 1940-talet och framåt bestod orkestern av Helge Forslund, dragspel, Svante Östman, sång och gitarr, Martin Johansson, gitarr samt Hasse Englund, bas.
