Torgny Lindgren

Från WiGo

Hoppa till: navigering, sök
        

Torgny Lindgren föddes i Raggsjö 16 juni 1938, utanför Norsjö, i Västerbotten, son till Andreas Lindgren och Helga Björk. Han utbildade sig till lärare i Umeå, där han träffade sin blivande hustru. Han var verksam som adjunkt i samhällsorienterande ämnen fram till mitten av 1970-talet, mestadels i Vimmerby. Han var även under flera år aktiv inom kommunalpolitiken för Socialdemokraterna. Torgny bor numera i Tjärstad utanför Rimforsa i Östergötland.

Torgnys författarskap präglas av hans uppväxt i Västerbotten, av hans intresse för filosofi och av hans kristna tro. Västerbottens inland var under hans uppväxt starkt frireligiöst och det avspeglar sig ofta i Torgnys texter. Han är en bitsk samhällskritiker, med ironin som vapen. Humorn i hans verk är ofta underfundig och dubbelbottnad.
Torgny debuterade som författare 1965 men inte förrän 1982 slog han igenom för den stora läsekretsen. I Ormens väg på hälleberget återvände han för första gången till barndomens Västerbotten.
Romanen skildrar förtryck och nöd i en västerbottnisk by på 1800-talet, men den egentliga huvudpersonen är språket. Här framträdde ett alldeles unikt lindgrenskt språk, kargt, distinkt, dialektalt, galghumoristiskt och bibliskt, reducerat till ett absolut minimum.
"Ormens väg på hälleberget" filmatiserades senare av Bo Widerberg, innebar ett genombrott i stor stil, och Torgny Lindgren är idag en av Sveriges mest översatta författare, senaste noteringen var 39 språk. Filmen inspelades till stora delar i Gallejaur, där men idag kan bese en autentiskt miljö från 1800-talet.
Torgny Lindgren är representerad på världsbibliotekets lista med romanen Batseba. För denna roman tilldelades han 1986 det internationellt högt värderade franska litteraturpriset Prix Femina, ett pris som även tilldelats författare som Joyce Carol Oates och nobelprisvinnaren Coetzee. 1991 invaldes han i Svenska Akademien och sitter på stol nummer nio.

Lite kuriosa; alla de ”stora”, Torgny Lindgren, Sara Lidman, P O Enqvist, Åke Lundgren m.fl kan härledas till den s.k. Zackrissläkten som har sitt ursprung i Kvavisträsk, Norsjö. Släkten bestod av en rad kända predikanter som förde berättartraditionerna vidare. När Torgny själv fick frågan hur det kunde komma sig att så många begåvade författare kom från Västerbotten och i synnerhet Norsjötrakten svarade han: ”Förr trodde jag att det berodde på den muntliga berättartraditionen. Numera svarar jag att det beror på inaveln …”

Torgnys barndomshem finns kvar och men är i privat ägo och kan endast beses på håll. Men i Byahuset håller Raggsjö Byaförening på med att bygga upp en utställning runt Torgnys författarskap.

Man har också renoverat Torgnys farmors stuga, där han som liten satt och drack saft. Lyssnande på många av de berättelser som sedan kom att utforma sig till romaner.


Bibliografi
• 1965 - Plåtsax, hjärtats instrument, dikter

• 1970 - Dikter från Vimmerby, dikter

• 1971 - Hur skulle det vara om man vore Olof Palme?, dikter

• 1972 - Skolbagateller medan jag försökte skriva till mina överordnade, noveller

• 1973 - Övriga frågor, roman

• 1975 - Hallen, roman

• 1977 - Intervjun, drama

• 1977 - Legenden om Achille Paganinis besök i Vimmerby 1869, drama

• 1979 - Brännvinsfursten, roman

• 1981 - Skrämmer dig minuten, roman

• 1981 - Markus, roman


• 1982 - Slaktningen vid Sju ekars kulle, drama

• 1982 - Ormens väg på hälleberget, en kritikerroman

• 1983 - Merabs skönhet, noveller

• 1984 - Batseba, roman

• 1986 - Fadershanden och Giga. Två skådespel, dramer, med Eric Åkerlund

• 1986 - Legender, noveller

• 1987 - Ljuset, roman

• 1988 - Kärleksguden Frö, roman med illustrationer av Peter Dahl

• 1990 - Den röda slöjan, roman, (med Eric Åkerlund under pseudonymen Hans Lamborn)

• 1991 - Till sanningens lov. Rammakaren Theodor Marklunds egen redogörelse, roman

• 1991 - Ture Johannisson. Inträdestal i Svenska akademien

• 1995 - Hummelhonung, roman (som opera 2001 av Carl Unander-Scharin)

• 1998 - Bordsstudsaren, drama, författad med Ylva Pettersson

• 1999 - I Brokiga Blads vatten, noveller

• 2002 - Pölsan, roman

• 2003 - Döden ett bekymmer, roman, omarbetad version av Den röda slöjan

• 2003 - Maten. Hunger och törst i Västerbotten, brev- och kokbok, författad tillsammans med Ella Nilsson

• 2003 - ABC, dikter

• 2003 - Berättelserna, noveller (Merabs skönhet, Legender och I Brokiga Blads vatten)

• 2005 - Dorés bibel, roman

• 2007 - Norrlands akvavit, roman

• 2008 - Nåden har ingen lag, roman (Hummelhonung, Pölsan och Dorés bibel)


Filmatiseringar
• 1986 - Ormens väg på hälleberget

• 2003 - Kommer du med mig då, efter romanen Till sanningens lov


Priser och utmärkelser
• 1970 - Litteraturfrämjandets stipendium

• 1977 - ABF:s litteraturpris

• 1982 - Tidningen VI:s litteraturpris

• 1983 - Litteraturfrämjandets stora romanpris

• 1984 - Aniara-priset

• 1986 - Prix Femina

• 1989 - Övralidspriset

• 1990 - Hedersdoktor vid Linköpings universitet

• 1995 - Hedenvind-plaketten

• 1995 - Augustpriset (för Hummelhonung)

• 1996 - Landsbygdens författarstipendium

• 1999 - Gerard Bonniers pris

• 2000 - Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris

• 2000 - Hedersdoktor vid Umeå universitet

• 2002 - Litteris et Artibus

• 2003 - Sveriges Radios Romanpris

• 2004 - De Nios stora pris

• 2004 - Sveriges Radios Novellpris

• 2009 - Piratenpriset


Läsa mer
• Ingela Pehrson, Livsmodet i skrönans värld. En studie i Torgny Lindgrens romaner Ormens väg på hälleberget, Bat Seba och Ljuset, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 29, diss. Uppsala universitet, Uppsala 1993.

• Magnus Nilsson, Mångtydigheternas klarhet. Om ironier hos Torgny Lindgren från Skolbagateller till Hummelhonung, Acta Wexionensia: Humaniora, diss. Lunds universitet, Växjö 2004.

• Marcus Willén, Konsten att upphöja det ringa. Om Torgny Lindgrens litterära metod, diss. Örebro universitet, Artos: Skellefteå 2008.

Källor. Wikipedia, Svenska Akademien, LO-Tidningen

Svenska akademiens sida om Torgny Lindgren

Personliga verktyg