Umeå, stationshus

Från WiGo

Stationshuset i Umeå arkitekt: Folke Zettervall. tillkomsttid: 1895-1896. Byggnadsminne: 2001.

Kort historik

När stambanan nått Vännäs, år 1891, var man från Umeå angelägen om en förbindelse, helst ända ner till Holmsund. Det dröjde dock ända till år 1896, tills banan kom fram till Umeå. Stationshuset uppfördes åren 1895-1896 och var ett effektivt snabbygge. Det placerades som pendang till det nybyggda Rådhuset, i södra änden av Rådhusesplanaden. Framför stationshuset utformades järnvägstorget efter parisisk förebild med gator som strålade ut åt olika håll i en halvmåne. Stationen är centralstation i Umeå och ändstation för bl.a. nattåg från Stockholm. De anländer idag från väster. När Botniabanan invigs kommer även stationen Umeå Östra att öppna. Tågen därifrån kommer att anlända till centralstationen från öster.

Exteriör

Stationshuset är byggt i en rundbågestil, en stil med rötter i tidig medeltid och speciellt utvecklad i Tyskland på 1800-talet. Det har en tyngd och en massivitet. Det ritades av Folke Zettervall som då var chefsarkitekt på SJ.

Detaljer

Stationshuset är byggt symmetriskt, med ett högre mittparti och två lägre sidopartier. Tegelfasaden är oputsad och fönster- och dörröppningar är uppåt avslutade i rund-eller segmentbågar. På fasaderna finns en mångfald lister och dekorativa detaljer utförda i mönstermurning med olikfärgade glaserade tegel. Om man granskar huset ser man ett avsteg från symmetrin, ett litet trapptorn på fasadens vänstra del.