Vännäs, stationshus
Från WiGo
Arkitekt: Folke Zettervall. Tillkomsttid: 1891. Byggnadsminne: 2002.
Innehåll |
Historik
På 1890-talet hade framdragandet av Norra stambanan nått Vännäs, eller Nyby, som det då kallades. Järnvägens tillkomst och samhällets framväxt handlade mycket om en viss man, den framsynte Jakob Rieck-Müller, som hade köpt mark där stationen inom kort skulle anläggas. Han ville få järnvägen att komma till Vännäs och hade stora planer för samhället. Regementet flyttades hit från Gumboda och en stadsplan ritades med namn på gator i huvudstaden. Han startade snart ett ångbryggeri vid Umeälven. Att stationen anlades här berodde också på antikustprincipen, att den inte skulle dras för nära kusten. Järnvägens tillkomst innebar en stor tillväxt. Samhället växte explosionsartat och på ett tiotal år hade ett samhälle byggts upp med många nya affärsrörelser och en egen poststation. Samhället blev mer modernt och flera nya yrkesgrupper uppkom.
Exteriör
Stationshuset är timrat i två våningar och har en rektangulär plan med frontespiser på långsidorna. Det är ritat av arkitekten Folke Zettervall och är utfört i en fornnordisk stil som här blomstrade med sin detaljrikedom. Det är en rustik stil men med en elegans och praktfullhet och här ges uttryck för nationalromantiken som var i anda med samtiden.
Detaljer
Fasaden har en omväxlande stående och liggande panel och huset är målat i mörkbrunt med ornament och träsnickerier i starka färger. Drakhuvuden, svarvade kolonner, utkragningar och synliga timmerknutar är exempel på detaljer i formspråket. En nedtrappning från två våningar till en våning vid gavlarna gör att takfallen blir fler och ger utrymme till ytterligare ornament. Byggnaden har genomgått vissa förändringar sedan den uppfördes. Den har byggts till flera gånger men man har velat bevara den fornnordiska karaktären.
Referenser
Stationshuset finns omnämnt dels i memoarboken "En uppkomlings dagbok" av Christina Palmgren Rosenqvist och dels i romanen "Flyttfåglar" av Maria Rieck-Müller.
